September! Funderar du ocksÄ pÄ vad du ska köpa i julklapp till chefen?
Mitt tips:
1. GĂ„ till NASAs nya sajt âYour Name in Landsatâ.
2. Skriv in ditt företagsnamn.
3. Skriv ut bilden tillsammans med era vÀrdeord eller en lagomt lÀcker slogan.
4. Rama in bilden och ge den i julklapp till din chef.
5. Om det resulterar i löneförhöjning fÄr du gÀrna investera en brÄkdel i det hÀr brevet.
Eftersom jag har oturen att vara min egen chef vet jag redan vad som vÀntar under granen i Är.
Anyways! Det Àr dags för ett nytt specialnummer, vilket i praktiken betyder att jag och NomoFomos seniora redaktör Rickard Almér nördar ner oss i ett Àmne som vi fascineras av osunt mycket.
Förra gĂ„ngen resulterade det i âDen ultimata guiden till cyberhelvetetâ. Den hĂ€r veckan berĂ€ttar vi om tidernas bĂ€sta och sĂ€msta visionĂ€rer. De som verkligen prickade rĂ€tt och fel med sina profetior om vad som vĂ€ntar runt hörnet. Var NomoFomo Insights placerar sig pĂ„ den listan om 50 Ă„r Ă„terstĂ„r att seâŠ
One love,
Nicklas Hermansson
Chefredaktör nomofomo.se
BREAKING NEWS: Mammutarna kan vara tillbaka 2028. Forskare försöker Ă„teruppliva utdöda arter: âNĂ€rmare Ă€n vad mĂ„nga trorâ.
â đź â
The Future According to Mr Jim
Konsten att kunna förutspÄ framtiden har alltid fascinerat. Den grekiska staden Delfi hade orakelprÀstinnan Pythia i 1200 Är och mot medeltidens slut kastade Nostradamus ur sig ett gÀng framtidsscenarier som har gjort honom till en av tidernas mest mytomspunna filosofer. Men i slutet av förra millenniet fick vi den största profeten och teknologen som vÀrlden skÄdat: Mr Jim.
I ett antal reklamfilmer för Canon delade den upplyste futuristen med sig av en rad vĂ„ghalsiga profetior om framtidens teknologi. Nu, ett kvarts sekel senare, vilket i Moores lag-Ă„r Ă€r ungefĂ€r ett millennium, Ă€r tiden mogen att se hur rĂ€tt han hade. Nedan synar jag de banbrytande reklamfilmerna frĂ„n 90-talet â video för video.
/Rickard Almér
1. Stort och fint i framtiden
Första filmen handlar om storformatsskrivare. Men andemeningen gĂ„r inte tittaren förbi: âStort och fint i framtiden!â. Med tanke pĂ„ tidens anda fĂ„r vi vĂ€l konstatera att det var ett ganska offensivt pĂ„stĂ„ende.
PÄ Mr Jims tid handlade teknisk utveckling om att göra allt sÄ litet som möjligt. PÄ den hÀr tiden hade varken Nokia 2310 eller Ericssons T28 slÀppts. Om vi spolar fram bandet till i dag Àr det enda som begrÀnsar telefonernas storlek vÄra fickors kapacitet och styrkan i vÄra handleder.
Ett annat exempel: förr var TV-apparater mest tjocka pÄ djupet. I dag Àr en tv under 50 tum snarare att betrakta som en lÀsplatta. Och pÄ Mr Jims tid var Volvos mest sÄlda bil S/V 70. I dag stÄr SUVar för 60 procent av försÀljningen.
Det enda som fortfarande vÀgrar vÀxa till sig Àr skrivare. Men de har behÄllit sin enda bestÄende egenskap: att göra anvÀndarens liv till ett helvete.
2. Vilken futuregrej
PĂ„stĂ„endet att âsnabbhet, kvalitet och ekonomi Ă€r hörnstenarna i en international businessmans vardagâ stĂ„r i stark kontrast till de rĂ„d som dagens IT-konsulter ger. Att du bara kan fĂ„ tvĂ„ av âsnabbt, billigt eller braâ har nĂ€stan blivit en naturlag, som gravitationen eller att skrivare alltid strular nĂ€r man har brĂ„ttom.
Men det Ă€r inte helt sant lĂ€ngre hĂ€r i framtiden. Och som William Gibson sade: âFramtiden Ă€r redan hĂ€r, den Ă€r bara inte jĂ€mnt distribueradâ. De företag som lyckas med sin automatisering lyckas ocksĂ„ med ovanstĂ„ende konststycke.
Som Apotea:
Snabbt: ibland nÀsta dag i brevlÄdan dÀr morgontidningen skulle ha varit om Äret var 1954.
Ekonomi: alltid billigare Àn en fysisk butik. Billigare frakt Àn om jag skulle baxat mig ner till Apoteket, till och med rÀknat i kalorier.
Kvalitet: eftersom det Àr robotar som plockar stÀngs dörren för den mÀnskliga faktorn att fucka upp, vilket nuförtiden tycks vara kÀrnverksamheter i fysiska butiker.
Och dÄ fÄr vi ju ge Mr Jim rÀtt igen. Kvalitet, ekonomi och hastighet Àr möjligt. Om man vet vad man gör.
3. StrÀvan efter perfektion
Mr Jims livslÄnga strÀvan efter perfektion kunde bara tillfredsstÀllas av en digitalkamera med teknik frÄn framtiden; powershot A5 med en upplösning pÄ 1024*760 pixlar. Eller 0,81 MP. AlltsÄ inte ens en megapixel.
Sannolikheten Àr ganska stor att du lÀser det hÀr pÄ en iphone 15, som har tre sensorer. Den största, med 48 megapixlar, har alltsÄ 60 gÄnger högre upplösning Àn den kamera Mr Jim beskrev som en smak av framtiden. Om han bara visste!
4. Om konst
I framtiden handlar konst enbart om fotorealism. En konstnÀrs vÀrde mÀts enbart i hur bra hen stÄr sig mot en scanner eller kopiator. En krass framtid för Mr Jim kanske, men en nutid dÀr konstens frÀmsta syfte Àr att vara backdrop för selfies Àr kanske Ànnu vÀrre.
5. Maskiner i nÀtverk, nemas problemas!
Fax och skrivare stĂ„r förvisso i centrum, men poĂ€ngen Ă€r solklar: framtiden tillhör maskiner uppkopplade till nĂ€tverk. Vi behöver nog inte grĂ€va speciellt djupt för att konstatera att det Ă€r helt sant. Faktum Ă€r att det Ă€r ganska svĂ„rt att hitta maskiner i dag som inte Ă€r uppkopplade. Ăven om jag fortfarande har svĂ„rt att se poĂ€ngen i att koppla upp min dammsugare, sĂ„ verkar den ha en otroligt stark lĂ€ngtan om att fĂ„ bli just det. Men Ă€n sĂ„ lĂ€nge orkar jag stĂ„ emot. Looking at you, Skynet.
5. Date
Den film som kanske framstod som galnast var den nÀr Mr Jim gick pÄ date med en kopiator. Alla som har varit pÄ en restaurang de senaste tio Ären och lyft blicken frÄn mobilen har sÀkert förfÀrats över att alla gÀster har blicken djupt förankrad i mobilen.
I somras grÀt den franske DJn Bob Sinclar ut i en video. Han försökte att fixa ett party, men alla stod blickstilla och filmade honom med sina mobiler. Ironin i att han filmade och textade i vertikalt format verkar gÄ alla förbi.
PÄ gott och ont kan vi vÀl sÀga att de flesta av oss gÄr ut med mobilen mer Àn med vÄra vÀnner. Nervsystemet kan ju inte skilja pÄ verkliga och medierade upplevelser, och i vÄr oförmÄga att uppfatta substans kan bara extern bekrÀftelse i form av antal likes bekrÀfta att det vi upplever faktiskt Àr nÄgot bra.
Sorgligt, Mr Jim!
đ Hur fĂ„r man framtidens superkrafter? Min förelĂ€sning â2049: SĂ„ blir du en vinnare i AI-revolutionenâ ger dig inspiration, verktyg och metoder för hur du bygger framtidens organisation. Men framför allt vĂ€cker den kĂ€nslor och fĂ„r mĂ€nniskor att utmana sin vĂ€rldsbild.
Vill du boka mig? Klicka nedan eller mejla till: nicklas@nomofomo.se.
â đŹ â
DÀrför kan filmskaparna se in i framtiden
Mr Jim i all Ă€ra. Men det finns faktiskt nĂ„gra andra visionĂ€rer som förtjĂ€nar att hyllas för sina pricksĂ€kra profetior. Om vi spolar tillbaka bandet hittar vi mĂ„nga av dem i filmens vĂ€rld. 1982 satte David Hasselhoff hjĂ€rtan i brand med sin smarta och skottsĂ€kra âKnight Riderâ â fyra decennier innan Tesla slĂ€ppte sin mindre smarta och skottsĂ€kra Cybertruck.
Innan dess hade mycket annat hĂ€nt. Den tecknade polisen Dick Tracy bar en smart klocka redan 1946, Jetsons-familjen testade rymdturism 1962 och bara sex Ă„r senare introducerades den artificiella intelligensen för allmĂ€nheten via Arthur C. Clarkes legendariska scifi-rulle â2011: A Space Odysseyâ. Och om vi hoppar till 80-talet lanserade Harrison Ford videosamtalet i âBlade Runnerâ 1982, medan vi fick se militĂ€ra drönare i âTerminatorâ 1984.
Hur kan Hollywood förutspÄ framtiden bÀttre Àn de flesta? För det första har fler manusförfattare fel Àn rÀtt. Men det Àr fascinerande mÄnga som har lyckats vara lÄngt före sin tid. Hemligheten stavas som sÄ ofta annars tid och pengar. Stora filmer har stora budgetar och tidsramar. Det betyder att de kan göra mer research och omvÀrldsanalys Àn de flesta. Genom att intervjua ledande forskare och futurister kan de mÄla upp framtidsscenarier som fÄ andra branscher kommer i nÀrheten av. DÀrför kan du bingea filmer med gott samvete om du vill bli en omvÀrldsbevakare.
TIPS: Det hĂ€r brevet Ă€r för lĂ„ngt för din inbox â klicka hĂ€r för att lĂ€sa hela.
â đĄ â
VisionÀrerna som hade (nÀstan) alla rÀtt
HÀr Àr tre lÀstips för dig som inte bara vill kolla pÄ Netflix, utan Àven ta del av originalidéerna som dagens Hollywoodfilmer bygger pÄ.
1. Filosofen José Ortega y Gasset
Den smartaste boken om vĂ„r digitaliserade vĂ€rld publicerades redan 1929. I âThe Revolt of the Massesâ beskriver den spanske filosofen den moderna vĂ€rlden i detalj, som om han hade Ă„kt tidsmaskin 100 Ă„r framĂ„t i tiden.
Tre exempel:
Ortega identifierade de vita krÀnkta mÀnnen lÄngt innan de började sprida hat och hot pÄ internet.
Han förutsÄg att anonyma Äsikter frÄn kreti och pleti pÄ de stora digitala plattformarna skulle betyda mer Àn initierade expertanalyser i mer nischade forum. Tydligaste exemplet: restaurangrecensioner.
Han varnade för synergieffekten mellan ondska och teknologi.
2. Provokatören J.G. Ballard
Redan 1962 uppmĂ€rksammade J.G. Ballard den globala uppvĂ€rmningen i sin roman âThe Drowned Worldâ. Sedan dess har den amerikanske författaren slĂ€ppt flera chockerande science fiction-böcker dĂ€r âCrashâ frĂ„n 1973 sticker ut allra mest.
Men det Àr inte pÄ grund av sin penna som han platsar i det hÀr brevet. Ballard var egentligen betydligt bÀttre pÄ att förutspÄ framtiden Àn att skriva fiktion, vilket snarare framkom i intervjuer Àn i hans böcker. Nedan Àr fem exempel.
Facebook (1977): âAll this, of course, will be mere electronic wallpaper, the background to the main program in which each of us will be both star and supporting player. Every one of our actions during the day, across the entire spectrum of domestic life, will be instantly recorded on videotape. In the evening we will sit back to scan the rushes, selected by a computer trained to pick out only our best profiles, our wittiest dialogue, our most affecting expressions filmed through the kindest filters, and then stitch these together into a heightened re-enactment of the day. Regardless of our place in the family pecking order, each of us within the privacy of our own rooms will be the star in a continually unfolding domestic saga, with parents, husbands, wives and children demoted to an appropriate supporting role.â
Virala memes (1978): âIn the futureâthis is part of the problem in the âartsâ as wellâyou will get some radical new idea, but within three minutes itâs totally accepted.â
Selfien (1978): âIn exactly the same way as when you at last get a camera you spend your time photographing children playing in a paddling pool. . . . I think the same thing will happen, beginning with people endlessly photographing themselves.â
Google (1971): âThe technology of the information-retrieval system that we employ is incredibly primitive. We fumble around in bookshops, we buy magazines or subscribe to them. But I regard myself as starved of information. I am getting a throughput of information in my imaginative life of one-hundredth of what I could use. I think thereâs an information starvation at present and technology will create the possibility of knowing everything about everything.â
Netflix (1977): âWill it occur to us, perhaps, that there is still one unnecessary intruder in this personal paradise â other people? Thanks to the videotape library, and the imminent wonders of holistic projection, their physical presence may soon no longer be essential to our lives.â
Vill du ha fler exempel? Missa inte Ted Gioias sammanstĂ€llning i nyhetsbrevet âThe Honest Brokerâ.
3. Ingenjören Vannevar Bush
Sommaren 1945 var Vannevar Bush lite deppig efter att ha uppfunnit atombomben med sina manhattanpolare. För att muntra upp sig sjÀlv började han skissa pÄ hur all mÀnsklig kunskap skulle kunna samlas och göras enkelt Ätkomlig. Med andra ord: ett litet internet utan desinformation.
Men det fanns ett problem. Eftersom transistorer Ă€nnu inte var uppfunna baserade Bush sina skisser pĂ„ rörteknik. âAtt göra en Vannevarâ var dĂ€rför lĂ€nge synonymt med att helt bomma sin framtidsspaning. Lyckligtvis har den amerikanske ingenjören fĂ„tt upprĂ€ttelse pĂ„ senare tid och hans text âAs We May Thinkâ som publicerades i The Atlantic 1945 Ă€r fortfarande mycket lĂ€svĂ€rd.
Vill du synas i Sveriges största trendbrev? NomoFomo Insights nÄr 7500+ beslutsfattare och innovatörer varje vecka. Mejla Nicklas för info om partnerskap.
â đ
â
SÄ sÄg framtiden ut 1974
För exakt 50 Är sedan slÀppte tidningen Saturday Review ett specialnummer dÀr ett gÀng innovatörer och futurister mÄlade upp sin bild av hur vÀrlden skulle se ut och hur vi skulle leva 2024. Deras framtidsvisioner Àr onekligen spÀnnande att ta del av i dag, men annonserna i tidningen slÄr det mesta.
Men det var inte bara flygbolag som annonserade. Andra framtidsbolag hakade ocksĂ„ pĂ„. Benson & Hedges gjorde reklam för sina cigaretter och Polaroid visade upp en ny revolutionernande kamera som âframkallar fĂ€rgfotografier framför dina ögonâ. Och dĂ€refter följde tvĂ„ annonsmĂ€rkta helsidor frĂ„n Shell Oil.
LÀrdom: De som Àr pÄ toppen i dag kommer vi att skratta Ät om nÄgra decennier.
â đŹ â
Tidernas 5 vÀrsta tech-predictions
Nu kastar jag sten i glashus. Men fÄ saker Àr roligare Àn profetior som gÄr riktigt snett. HÀr Àr nÄgra favoriter frÄn tech-vÀrlden.
1. âThere is no reason an individual would ever want a computer in their home.â
â Ken Olsen, grundare av Digital Equipment Corporation, i mitten pĂ„ 70-talet.
2. âThe growth of the Internet will slow drastically, as the flaw in âMetcalfeâs law' becomes apparent: most people have nothing to say to each other! By 2005, it will become clear that the Internetâs impact on the economy has been no greater than the fax machineâs.â
â Paul Krugman, ekonomiprofessor, 1998.
3. âThereâs no chance that the iPhone is going to get any significant market share. No chance. Itâs a $500 subsidized item. They may make a lot of money. But if you actually take a look at the 1.3 billion phones that get sold, Iâd prefer to have our software in 60% or 70% or 80% of them, than I would to have 2% or 3%, which is what Apple might get.â
â Steve Ballmer, vd för Microsoft, 2007.
4. âThe subscription model of buying music is bankrupt. They bought 45s, then they bought LPs, they bought cassettes, they bought 8-tracks, then they bought CDs. Theyâre going to want to buy downloads.â
â Steve Jobs, vd Apple, 2003.
5. âDet finns inte en chans att Apple gĂ„r in i bankingâ
â Björn Wahlroos, styrelseordförande Nordea, 2015.
Pssst! Visste du att Richard Dawkins myntade begreppet âmemesâ i boken Selfish Gene redan pĂ„ 70-talet? Det första internetmemet anses vara en 3D-animerad bĂ€bis som dansar till Björn Skifs. Den blev sĂ„ pass populĂ€r att den letade sig in i den traditionella vĂ€rlden i form av en biroll i en av nittiotalets största tv-serier: Ally McBeal.
â đŠ â
Innovationer som aldrig lyfte
En gÄng för jÀttelÀnge sedan hade nÄgon turen att uppfinna hjulet och sedan dess har vetenskapsmÀn och ingenjörer tÀvlat i vem som kan komma pÄ de mest spektakulÀra sÀtt som man kan förflytta mÀnniskan.
I dag Ă€r fĂ„ saker mer synonyma med framtiden Ă€n flygande bilar och jetpacks, men historien Ă€r full av andra galna idĂ©er som aldrig slog igenom. En personlig favorit Ă€r trottoaren i Paris som transporterade mĂ€nniskor i 10 km/h för 124 Ă„r sedan.Â
Att flytta grĂ€nserna för vad som Ă€r mĂ€nskligt möjligt handlar ofta lika mycket om mod som intellekt. Det Ă€r den tyske pionjĂ€ren Otto Lilienthal ett bra exempel pĂ„. Han kallades âThe Flying Manâ eftersom han redan i slutet av 1890-talet lyckades flyga pĂ„ 25 meters höjd med en glidflygare. Hans skrĂ€ckinjagande innovationer inspirerades av fĂ„glar, sĂ„ han flög genom att vifta med armarna. Bilden nedan visar en av Lilienthals sista flygningar innan han dödskraschade 1896 med sin âNormalapparateâ (som var allt annat Ă€n normal) frĂ„n 15 meters höjd, 48 Ă„r gammal.
Tips: Missa inte The Guardians reportage âShock of the old: 11 transport fantasies that never got off the ground â from jetpacks to swan-powered paraglidersâ.
â â â
Vill du bjuda mig pÄ kaffe?
HÀr Àr en ödmjuk vÀdjan till dig som inte redan Àr en betalande prenumerant: investera 20 spÀnn i veckan i NomoFomo Insights. PÄ sÄ sÀtt hjÀlper du mig att fortsÀtta kunna skriva det hÀr brevet, med mÄlet att göra dig Ànnu smartare och vÀrlden lite roligare. Uppgradera din prenumeration nedan - det tar 60 sekunder.
â đ°ïž â
4 tidsmaskiner som tar dig framÄt och bakÄt i tiden
đ Post-apokalyptisk radio frĂ„n Ă„r 2156: NĂ€stan alla Ă€r döda pĂ„ grund av ett kĂ€rnvapenkrig. Allt som finns kvar Ă€r den hĂ€r radiokanalen. Spela in egna ljudmeddelanden eller lyssna pĂ„ andras.
đŸ 15 sajter som visar hur internet sĂ„g ut 1994: Woodstocks Multimedia Center, Bill Clintons bilddagbok frĂ„n livet i Vita huset, Yahoos guide till WWW, en bild pĂ„ Microsofts server och webmasterâŠ
đ 80-talets New York City: Upplev varje gata med hjĂ€lp av interaktiv karta.
đ Ă k 750 miljoner Ă„r tillbaka i tiden: En interaktiv karta som visar hur vĂ€rlden har förĂ€ndrats Ă„r för Ă„r.
Bjud din vĂ€n pĂ„ en tidsresa â dela det hĂ€r specialnumret
Har du en vÀn, kollega eller förÀlder som Àlskar att Äka tidsmaskin? Skicka vidare brevet eller anvÀnd den hÀr lÀnken: https://nomofomo.substack.com/p/167
Tack för ett, som vanligt, grymt brev. Men jag blev förvĂ„nad, att du missat, eller lĂ„tsats missa AT&Tâs reklamkampanj frĂ„n 1993. Mer trĂ€ffsĂ€ker profetia fĂ„r man leta efter, Ă€ven om de sĂ€kert anvĂ€nt de kĂ€llor du hĂ€nvisar till. https://youtu.be/RvZ-667CEdo?si=AjyYa-9LGBxdHeFD